Arbetsbeskrivningar (under uppbyggnad)

Att spänna papp på väggar

Pappväggar och tak som skadats eller blivit bubbliga kan lagas ersättas med ny papp. Arbetsinsatsen blir oftast mindre tidsödande än att renovera med gips och priset därmed lägre.

Spikar, skruvar och ledningar som ändå ska bort avlägsnas. Övriga elledningar kan lämnas kvar. Stora bubblor skärs ut, i detta fall tog vi ner hela väggen utom 4-6 cm "ram" runtom. Oftast räcker det med att ta ner betydligt mindre delar av pappen.

Den gamla pappkanten tejpas med maskeringstejp och spikas ner med pappspik så tätt att inte kanten står ut.

Mät väggen mellan golvlist och taklist och skär upp våder av pappen efter detta mått, plus några centimeter. En våd som är 130cm bred bygger 120cm på väggen. På bilden väter vi pappen med skumgummimopp, som gör det lätt att få ut vattnet jämnt över ytan. Pappen ska vara "lagom" våt. Den ska inte bli svampig, utan fuktig efter att den legat i plast och dragit en stund.

Våden hålls upp mot ett foder eller vägghörn och nästas upp med en spik i mitten upptill. Avståndet till listverk och hörn skall vara så att man kan spika utan att riskera att hamra sönder listerna. Skär ut runt eluttag och andra hinder. Moderna ledningar kan man lossa från väggen för att underlätta pappspänningen, men gamla blyledningar får inte röras då ledningarnas hölje inne i blyröret kan skadas och orsaka kortslutning. Nästa fast pappen nertill och i kanterna med ett par spikar och tejpa sedan ytterkanterna med maskeringstejp innan du spikar tätare. Börja med en spik varje halvmeter och sedan en spik mittemellan dessa tills du har ett avstånd på 4-5 cm mellan varje spik. Lägg märke till att högerkanten, som ska överlappas med nästa våd inte spikas tätt. På vintern när luften är torr bör temperaturen sänkas inomhus till 14-15 grader så att inte pappen torkar för fort. Den papp du för stunden inte jobbar med skall förvaras i plast.

Att spänna papp i tak

Pappspänning i tak är lite knepigare än på vägg och man måste vara minst två personer. Vådernas längd mäts från den vägg i rummet där det kommer in mest ljus. Skarvarna syns minst om de ligger längs med ljuset. Pappen väts på samma sätt som ovan och rullas ihop med den vita sidan utåt. De läggs sen i tät plast medan man förbereder taket för spikning.

Rensa taket från allt som sticker ut. I detta fall en plafond i papier mache, de förekommer också i gips. Försök få in ett knivblad under kanten och känn efter var den sitter fast. Går inte det får man skrapa och försöka hitta spiken eller skruven som brukar sitta längs kantens utsidor.

Här har den gamla limfärgen släppt från underlaget och hålls ihop i stora spröda kakor av en senare påstruken modern färg. Allt som flagar och sticker ut måste petas ner med till exempel en spackelspade.

Moderna elledningar kan man ta loss och låta hänga medan pappen sätts upp. Blyledningar som tas bort får inte återanvändas. Ska inte elen bytas måste de sitta kvar. Man får då spika runt denna, vilket ger lite extraarbete vid pappspänningen, men är fullt görligt.

Den här gången var det gamla pappen lite för spröd och bubblig i vissa partier. Vi tejpar runt det dåliga området och spikar med 4-6 cm mellanrum. Sedan skär vi innanför tejpen. Ett papptak med flera färglager man väga en del, så risken är att allt rasar av sig själv när man skurit ett par meter.

Pappspänningen börjar som bilden visar; den ene håller i kanten vid väggen och den andre drar ut rullen ett par meter så att man får in riktningen. 3-4 cm utanför taklisten kan vara lagom. När pappen är riktad nästar man fast den med en spik i kortändan och därefter varje halvmeter på långsidorna vartefter rullen dras ut.

När våden har nästats upp tejpar man ytterkanterna med maskeringstejp och börjar spika tätt. Tänk på att spiken ska sitta så långt  ut i kanten att en del av spikskallen kommer lite utanför pappen. Den kant som vätter in mot rummet lämnas orörd. Om man hela tiden sätter spiken mittemellan två andra spikar så undviker man att skjuta en bubbla framför sig. När spikarna till slut sitter med 4-5 centimeters mellanrum är det dags att sätta upp nästa våd.

Våderna sätts med ca 5 cm överlapp och dubbelspikas, detta för att hålla nere kanten på den underliggande våden, som annars viker upp sig när den torkar och kan synas igenom pappen som en uppbuktning.

Att restaurera fönster

Avlägsning av färg från gamla fönsterbågar görs snabbast med sliprondell. Riktigt torr färg, där träet sticker fram och har grånat slipar vi av med grovt slippapper, så att vi även får bort grått trä. Denna är heller inte känslig för spikrester och andra metalldelar. Är färgen mer intakt, som på bilden, använder vi en så kallad grovrengöringsrondell som finns att köpa på Clas Ohlson eller vissa järnaffärer. Denna äter sig effektivt igenom tjocka färglager utan att sätta igen men är för mjuk för att slipa ner friskt trä. Se upp för spikar och annat, då dessa kan trasa sönder rengöringsskivan. En vinkelslip med ställbar hastighet är att föredra, då arbetet blir mindre våldsamt.

Vi tar bort fönsterkitt med en vibrerande mejsel, då detta går mycket fortare än att t.ex värma av kittet. En kittlampa har svårt att mjuka upp kitt som innehåller för lite olja för att bli ordentligt mjuk och man löper dessutom större risk  att spräcka glaset då man blandar in värme. Varmluftspistol är helt förkastligt då man nästan alltid spräcker glaset med denna metod. Vibromejseln kräver att man är lätt på hand och inte trycker ner mot glaset eller på stiften, då spräckningsrisken är stor. Öva på ett redan spräckt glas tills du fått in handlaget.

Denna båge från slutet av 30-talet har ihåliga hörnbeslag. Dessa kan förstöra en annars frisk båge genom att de rostar och samlar fukt. Ur teknisk synvinkel vill vi ta bort dessa och plugga igen skruvhålen. Ska de vara kvar bör de fyllas med fönsterkitt innan de skruvas på igen. Rostig skruv tas effektivt bort genom att värma skruven med varmluftspistol. Denna bör vara kraftfull (1500W-1800W) så räcker det med 10-15 sekunders värmning. Gör rent spåret och skruva medan metallen är het. Tänk på att hålla pistolen från glaset. Annars spricker det lätt.

När kitt, färg och beslag avlägsnats skall bågen oljas. Vi använder kokt linolja av valfritt fabrikat som vi värmt upp i fritös. Oljan blir mer lättflytande och tränger bättre in i träet. Använd inte syntetpensel då denna smälter av värmen. I vissa skrifter rekommenderas rå linolja som skall tränga in bättre. Vi har gjort genomsågningsprover och har inte kunnat mäta någon skillnad. Däremot undviker vi rå linolja då denna inte torkar utan ligger i våt form inne i träet, även om ytan kan uppfattas som torr. Detta kan ge upphov till s.k. oljeblåsor. Främst när fönstret värms upp av solen och oljan expanderar. Vi vill därmed inte avfärda metoden som oanvänbar då många känner att den råa linoljan ger ett lyckat resultat. När träet mättats med olja och fått dra en stund torkas överflödet av med tygtrasa och får torka ett dygn.

Kittfalsen skall bestrykas med shellack, båtlack eller liknande för att träet inte ska suga oljan ur kittet. Detta kan förlänga livslängden på kittet med flera år. Shellack har den fördelen att den torkar inom några minuter. När denna är torr kan bågen med fördel grundmålas en gång innan man har ett glas att sparmåla emot.